Bakslag
En sjukpensionärs vardag och betraktelser

Dödsannonser

februari 16, 2009 14:20 by Örjan J

Ibland blir man inte klok på människor. Samhället förs framåt, med gott resultat i längden. Nu har det däremot gått snäppet för långt om jag får säga mitt, ett samhälle som ska anpassa sig efter en enskild individ?

Nåja, så överdrivet är det väl kanske inte. Frågan ställs ändå: Vad hände med traditioner?

Läste precis i DN angående att personifiera sin dödsannons så mycket som möjligt. Insändare som har grisansikten, semlor och kränkande texter. Visst kan det vara ett internt smeknamn, en ledtråd om hur personen var när denna var i livet men ska detta verkligen ut bland offentligheten? Är inte det här något man bör spara till begravningen, där de nära och kära faktiskt behöver komma ihåg den där semlan, eller smeknamnet?

Hade jag dött i min motorcykel olycka så hade i alla fall jag vridit på mig i graven om någon satt in en motorcykel i tidningen. Visserligen älskar jag dem, men jag vill gärna bli ihågkommen för min person som helhet inte för ett enda intresse.

 

// Örjan J


Comments

februari 16. 2009 18:13

Fredrik

Du ska veta att Pappa dog inte av en semla, det var det närmsta hans person vi kunde visa i form av en symbol.. Han älskade semlor!!

Fredrik

Add comment


(Will show your Gravatar icon)  

[b][/b] - [i][/i] - [u][/u]- [quote][/quote]



Live preview

oktober 18. 2017 13:17